JAG HATAR MJUKGLASSEN PÅ HAMNEN!!!

Idag vart det en riktigt stressig morgon för mig, trots det hann jag i god tid göra mig i ordning, äta frukost, över till moa och låna busskort osv, innan bussen gick.
Men jag var stressad in i det sista...

Väl inne i stan skulle jag direkt till arbetsförmedlingen, men när jag reste mig upp ur sätet tyckte jag att det kändes helt blött i baken på mig (svett) så jag fick för mig att det skulle se ut som jag kissat ner mig själv.
Så istället sprang jag upp till mammas lägenhet direkt för att kolla efter :P
Så uppför alla trappor, det var första gången jag verkligen kände av hur tung jag blivit.. Jag kunde inte halvspringa som innan, och för varje steg jag tog kände jag hur jag mer & mer släpade mig själv. Väl uppe vid dörren var jag tvungen att ta några andetag också, sen gick jag in.
Passade på att vattna alla blommor eftersom mamma och syskonen ej varit hemma på nästan 2 veckor.
Men var jag blöt i häcken? Nej, såklart inte!
Men man inbillar sig ju det varenda gång.
Det blir varmt, när man sitter i en bil eller buss. Både om rumpan, låren och hela ryggen.
Syns inte, men känns!
Så när jag var klar stack jag direkt igen för att gå och möta min handläggare på arbetsförmedlingen.

Väl där la vi upp en ny handlingsplan, och jag fick veta att jag "glömt bort" att återanmäla mig till dem efter min 6-veckors utbildning på Lernia, vilket innebär att jag kommer gå miste om 16 dagars ersättning... Det var sådär lagom roligt, tills jag kom på att de på soc istället då betalar ut så jag får det fulla för normen.

Sen sitter hon handläggaren och säger att "ja i och med att du fortfarande är inskriven hos oss, måste du ha en aktivitet på gång. Du måste ju söka jobb i alla fall, men frågan är om det är någon idé nu när du snart skall gå på mammaledigheten.. Vi skulle i och för sig kunna sätta dig på praktik fram tills dess"... Jag bara kände hur jag ville skaka om henne för en kort sekund, men sen sa hon ganska snabbt "äh, det skippar vi va?.. Du ska snart föda ändå, och ingen vet om den kommer tidigare eller senare. Sen är det ju sommar"
Så då vart jag glad igen, och tyckte om henne :P

Så nu slipper jag den pressen i alla fall, att söka jobb.. Som jag ändå inte kommer få när jag bara har ca 1½ månad kvar av min graviditet.
Så det var faktiskt riktigt skönt..

Så när jag var klar där mötte jag upp Cecilia precis utanför, och vi bestämde oss för att gå ner till hamnen och äta glass.
Ja nerför backarna är inga problem, men uppför.. Herregud!

Vi kom ner till slut, och väl där så möttes vi av världens kö.. Har aldrig sett så många därinne samtidigt.
Och de hade tydligen börjat med kösystem, så man fick ta en kölapp och invänta sitt nummer.
Vi fick nummer 52, det var nummer 33 på tur när vi kom.
Men det dröjde inte länge ändå, gick undan ganska bra.
Eftersom det finns så löjligt mycket olika smaker att välja på när det gäller kulglass, så valde jag som alltid mjukglass istället. Jag får sån beslutsångest så det går bara inte.. Men så såg jag istället att de hade hur mycket strössel som helst, men det fick bli saltlakrits denna gång.. Det är ju smaskens!
Men mjukglass ja.. det är gott.. OM MAN FÅR ÄTA NÅGOT UTAV DEN SJÄLV!!!
Vad i helvete?! Nog för att jag vet att det rinner om den, men alltså detta var det värsta jag varit med om..
Jag hann inte ens ta emot glassen innan det rann strössel ÖVERALLT!
Vi skyndade oss ut för att sätta oss ner mot båtarna, och innan vi var där hade mer än hälften runnit ner över hela min hand och även över mitt vita RENA linne.
Tror ni jag blev förbannad? Jag blev så jävla förbannad att jag fan inte var långt ifrån att kasta den ut i havet.
Jag fick ju inte smaka något alls nästan.. Och de jävlarna skall ha fullpris?
Vet de ens om att liksom, glassen rinner bort?
Så där stod jag, men min glass... eller strut kanske jag ska säga för det var inte mycket av glassen kvar.. Hade lakrits över hela linnet, handen och i ansiktet.
Sen blåste det oxå, så mitt hår far ju kors och tvärs..
JAG HATAR MJUKGLASSEN PÅ HAMNEN!! ALDRIG NÅGONSIN MERA SKA JAG ÄTA MJUKGLASS DÄR!!!
I slite rinner den i alla fall inte..
Nej fy vad besviken jag blev.
Och cecilia bara skrattade åt mig och tyckte det var skitkul.. Som vanligt, haha:P
Jaja, våffelstrut är ju aldrig fel heller... HAHAH verkligen kul...

När jag lugnat mig lite gick vi till almedalen, först biblioteket för jag var tvungen att gå på toa & tömma blåsan. Sen gick vi och satte oss på en bänk i solen. Riktigt varmt. Så solglasögonen åkte på och av helatiden.
Efter ett tag bestämde vi oss för att börja vandra uppåt, tillbaka igen.. Men jag var tvungen att springa på toa en sista gång!
SEN gick vi..
Och fy helvete vad mjölksyra mina stackars ben fick. Tror jag fick stanna till 10 ggr innan vi var uppe på rak väg igen. Stanna för att dricka, sitta på någon bänk, skaka benen osv. Jag trodde aldrig jag skulle komma upp, jag var nästan redo att lifta med någon, eller ringa taxi.
Ja gott folk, se till att planera in era graviditeter, VAR INTE HÖGGRAVIDA under sommaren. Det är inte kul på något sätt.

Så när vi väl kom upp så följde Cicci med mig upp till mamma igen. Kände mig hungrig så snodde lite mat från frysen, tror det var 5 fiskpanetter, som jag tinade och kokade pasta till, och vita bönor, HAHAHAHAHAHAHA låter gott va? xD
Nej men det gick ner, inte så hemskt som det låter.
Fanns inget annat att göra, alla skåp och kylen är ju tom.
Åt oss mätta i alla fall, sen begav sig Cecilia hem.


Så nu sitter jag ännu här hemma hos mamma, i en tom lägenhet.
Klockan är 20:48, och min buss hem går 21:40, så om jag skall slippa springa och flåsa till bussen, behöver jag nog gå alldeles snart.

Skall bara sno ett linne av tanja, min syster. Känns inte så snyggt att gå med ett vitt linne och stora svarta lakritsfläckar på xD


Hej för nu!